En famn
Luften börjar ta slut,
energin och styrkan likaså.
För var dag jag sitter här,
dör en liten bit inom mig.
Önska jag hade en famn,
en famn jag kunde vila min överansträngda kropp emot,
en skuldra att lägga mitt tunga huvud på.
Ett öra som orkade lyssna på alla mina röriga tankar,
en mun som gav mig bekräftelse på det jag kände.
En famn, att känna sig trygg i,
där inget ont sker.
Vet inte hur länge jag orkar,
hur mycket mod jag har.
Hur mycket styrka som följer mig
att stå upprätt.
Ensam här,
ensam här med dig och smärtan.
Ensam hemma när natten jagar mig.
Levande, Verkliga mardrömmar
förföljer mig!
Önska jag hade en famn,
en famn som dröjde sig kvar,
och som fanns där för mig
när jag behövde den som mest.
En famn nära.........
Kommentarer
Postat av: Barbara
Jag finns här, för dig.
<3
Trackback
