Överlevnad

Drunknar, faller, djupare allt mer intensivt.
Mer sårbar idag än vad jag var igår.
Hur hamnade jag här,
Hur hamnade jag mitt inne i livets virvelvind?
Jag var egentligen inte villig,
men någonting tog tag i mig och ledde mig hit.
Trodde att min ovilja skulle rädda mig,
men istället förvandlades ovilja till stark längtan och jag följde stigen.
Nu står jag här mitt i blåsten med massa blandade känslor som kommer om vartannat.
Ena sekunden glädjs jag,
men sen kommer känslan om förlorad kontroll och rädslan tar vid.
Vart har jag hamnat,
hur tillät jag mig själv?
Förnuftet som inte alls är vidare förnuftigt
skriker varning, panik, fly och spring.
Hjärtat talar mjuk
stanna, våga, lev, andas och njut.
VILL, Vill, vill!
Stannar, chansar, trotsar min starka överlevnadsinstinkt,
trotsar de små varningsmeningar som klingar i mitt huvud.

Står kvar i yrvädret med blandade känslor av sötma med en bitter smak,
med ett leende på mina läppar om att idag är i alla fall en underbar dag........


Kommentarer
Postat av: Wenche

Ojdå. Höres mycket känd ut det här.

Det enda man kan göra tror jag är att försöka hålla ut.

Du skriver mycket träffande min ven. Sköt om dig.

Kram

2010-07-22 @ 11:52:14
Postat av: Anonym

Du vet att jag finns här för dig, var inte rädd. Alla förändringar är en dörr som stängs, men en ny som öppnas.

Kram <3

2010-07-22 @ 12:46:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0