Juletid
Jaha, så var då alla julklappar inhandlade. Hemmet håller på att städas och överallt står tomtar.
Snart är det julafton skriker alla barnen och de vuxna ler sina filluriga leenden om vad som tänkas kommas skall i alla paket.
Ser massa glädje hos människor i dessa dagar, så många förväntningar. Myser med dem och inandas julefriden (som i själva verket är julestressen :)
I övermorgon samlas familjer, generationer emellan sitter de där i sina julpyntade hem med stark lukt av mat och nerbrunna levande ljus.
Kan inte hjälpa att även om jag gläjds med andra känna en viss tomhet och sorgsenhet inför att jag vet att mina barn och min familj inte är hos mig denna dag. Vi har som tradition min familj att istället fira den 25:e dec för att slippa julstressen, att folk kommer, slänger i sig maten och far vidare. Ett ganska smart val kan man tycka men för mig innebär det att jag varje julafton får vara utan mina barn då jag inte vill förstöra deras chans att fira jul på självaste julafton med nära och kära och för att jag så gärna vill ha dem med mig den 25:e då alla i min familj kommer, därför så spenderar de varje julafton med sina fäder.
Givetvis brukar jag inte sitta ensam, men jag känner mig oerhört ensam i hjärtat denna dag. Julaftonen är till för barnen och jag skulle så innerligt vilja dela deras glädje denna speciella dag.
Vet att de finns de som har det värre, de som verkligen är ensamma så mitt i allt får jag dåligt samvete för att jag känner så som jag gör men samtidigt så tror jag att alla de som varit utan sina barn på julafton känner igen den tomheten.
Värker i hjärtat idag då jag vet att denna tomhet kommer infinna sig inom kort, och av flera års erfarenhet så vet jag med mig att det är den värsta känsla jag har och därför är det så svårt att hålla tillbaka tårarna.
Visst tar jag mig igenom det, det har jag alltid gjort men det hade varit underbart att någon gång slippa ta sig igenom och faktiskt ha dem här, nära. Smyga upp på morgonen och väcka dem bara för att få se deras strålande leende för att det just är julaftonsmorgon....... Se deras iver medans de väntar på att alla ska samlas, deras ihåliga tjat om att få öppna "bara en julklapp" innan alla kommit. Saknar att ha dem här!
