Vet bara inte!
Vet inte vad det är som gör det men känns som jag håller på att tappa mig själv.
Saknar att skratta, känna mig nöjd.
Saknar att ha energi över att ge istället för att bara känna mig helt matt.
Saknar att vara säker, trygg, lugn.
Saknar att få krypa in känna den där värmen som fattas mig!
Saknar nog det mesta just nu om du frågar mig.
Vet inte vad det är som gör det.
Kanske är det mörkret,
kanske är det vädret,
kanske är det saknad av att få vara nyttig och arbeta
eller kanske sitter det djupare än så.
Kanske är det en kombination av allt!
Önska jag hade energi, mod att slänga mig mitt ut i det okända,
in i mina drömmar att förverkliga.
Önska jag hade den ekonomiska tryggheten att kunna ta chansen
utan att så många skulle bli påverkade.
Önska jag hade kraften att ställa mig mitt i tornadorn och komma stark ut ur den.
Jag har tappat rösten, mina ord bär mig inte längre fram,
känner klumpen i halsen så snart jag vill tala,
känner tårarna fylla mina ögon
bara genom tanken att öppna min mun.
Vet inte vad det är som inte stämmer,
vad det är som gör att jag hamnat här.
Vet inte vart min fallskärm av trygghet och lugn försvann,
eller hur jag ska finna tillbaks.
Vet inte,
vet bara inte!
Börjar känna mig svag nu,
musten sugs ut ur mig för var dag
utan att jag vet eller förstår vart urtömningen sker.
Vet inte,
vet bara inte!
Vad jag vet är att:
Jag saknar mig själv
Min kraft
Mitt lugn
min styrka
mitt mod!
Vad jag vet är att:
Jag saknar min energi,
mitt skratt,
min logik,
min fantasi,
min vilja!
Jag saknar dig,
jag saknar oss!
Jag saknar mys och värme
kärlek och omtanke!
Kanske har jag bara gått in i ett ekorrhjul
som jag inte finner vägen ut ifrån,
eller kanske är det så att min energi töms,
utav andra utan att de ger tillbaks.
Kanske får jag i sådana fall skylla mig,
lära mig att inte ta förgivet att få energin tillbaks
när jag behöver den.
Och Nej,
jag tycker inte synd om mig själv,
jag ber bara om att få lite igen,
nu när jag verkligen behöver det!
